Vad hände?

Helt plötsligt ska ALLA i min omgivning ha bebbar. Och det är ju jättekul!
Men ibland känner jag mig lite efter som ska ha nr. 1 nu men å andra sidan har jag verkligen inte varit redo innan detta. Ville inte ha barn som 20+.
Jag menar; Jag hade ju inte träffat rätt man att skaffa barn med ens.
Var inte alls mogen för att skaffa barn, hade saker jag ville göra först.
Och vem är det egentligen som lägger den där ålderspressen och barnnojjan på en?
I dagsläget ska jag ärligt säga att jag inte ens vill tänka på ett nr. 2. Tänker ofta att det räcker bra med en. Och varför säger man; "Det här är vårt första barn"?
Första av vad om man bara vill ha ett?

Snälla barn?

Har tänkt så mycket på ett uttryck jag har lite svårt för... Första gången det slog mig var när en god väns lille son hade ändrat temprament och någon sagt till henne: "Att han som brukar vara så snäll".
Varför säger man att ett barn är snällt om det sover och äter duktigt eller inte skriker? Som om man skulle säga att ett annat barn var elakt om det inte gjorde det?
Jag förstår inte användandet av ordet och kommer nog hellre själv säga: att det fungerar bra..
Antar att det sitter så djupt rotat och att alla använder det men det låter så fel.

Reparatörer, installatörer och hantverkare

Vad är det med dem?
För tre veckor sedan hade vi beställt en reparation av vår diskmaskin. Killen skulle komma vid 17.00 på kvällen. När klockan är 17.20 ber jag M ringa han. M frågar om han är på väg och vet ni vad han svarar?
"Jag fick ett annat jobb som jag åkte på så kan jag komma till er.. Låt se.. Nästa vecka??" Han låter som han petar i näsan och har tappat allt förstånd.
Tror ni att M bad denne någon dra åt fanders och att vi ordnade en annan reparatör?
Min åsikt är att eftersom vi konsumenter aldrig säger ifrån utan fogligt går med på deras konstiga arbetssätt hela tiden får skylla oss själva. Men sedan denna incident bestämde jag och M oss för att INTE vara lätta kunder utan att ställa krav. Vilket vi har all rätt till eftersom jobben man oftast anlitar dessa yrkesgrupper för inte heller är helt gratis.

Alltid när man skall ha nåt arbete utfört hemma som man inte har beställt själv så får man en obestämd tid mellan typ 7-16. Och har man riktig otur så får man kanske brevet om att det skall göras tre dagar innan besöket skall ske.
Som i dag, samfälligheten som vi bor i har bestämt att vi skall ha "3 hål i väggen" och installatörerna skall komma.
Vi vill inte ens ha uttaget installerat då vi har en helt annan leverantör av både bredband och telefoni och vi kommer aldrig ha mer teve än basutbudet som ges i området. Men...
Jag ringde iaf i går (för enligt anvisningarna i brevet kunde man endast ringa dagen innan arbetet skall utföras?????) och sa att jag inte tänkte lämna ut någon nyckel till en okänd person och att jag ville ha en bestämd tid.
Men då får jag veta att någon bestämd tid inte går att få för (och läs detta ordentligt nu):
"Uttagen måste bytas enviss ordning" Mannen ingenjör här hemma skrattar högt för han vet att det minsann inte måste bytas i någon viss ordning. Här handlar det snarare om bristande logistik och ointresse att erbjuda nån slags service.
Men jag kan få en förmiddags- eller eftermiddags tid. Så nu har jag suttit uppe sen 07.00 ifall att de skulle komma tidigt. Jag kan ge mig f-n på att de kommer 11.55!
Nästa vecka kommer sotaren och då har vi fått en tid mellan 7.30-12. Hur ofta kommer dem 7.30?
Nej, jag har verkligen fått nog av detta anpassande.
Vi skall renovera panelen på huset och ev. också tvättstugan. Jag skall stå som en gam och kolla timmarna och självklart ha ett avtal på pris och när jobbet skall påbörjas och avslutas. Helst vill jag också bestämma när de får komma på morgonen.
Ja, jag har all rätt i världen att ställa kraven, inte dem.

Önskar

Det är ganska ofta jag önskar att jag kunde vara mer rakt på sak och säga till folk i min närhet om jag blir sårad eller ledsen. I dag är en sån dag men nu känner jag att jag försökt och försökt, men inget ger resultat. När någon som står en nära "glömmer bort en" , säkert inte med flit men ändå. Jag känner mig ofta som den som får veta saker sist.
Nu är det jag som inte lyfter luren, jag har redan försökt visa att jag finns och behöver personen i mitt liv. Tänker inte försöka mer.

Näääääääääääeeeeeeeeeeejjjjjjjjj....

(Se mig i slowmotion kasta mig över barnvagnen och rädda det stackars barnet från dess mamma)

Det finns en sak som verkligen får mig att gå i taket: (med risk för att skapa debatt)

Föräldrar som ger sina barn:

1. Läsk

2. Godis

3. Kakor och bullar

4. Annan dryck med socker i.

Frågan är bara var gränsen går rent åldersmässigt?

Men för mig ser det så jävla illa ut när en ca. 4 månaders bebis sitter i sin vagn med en nappflaska med LÄSK i. Därav utbrottet i början av bloggen.

Jag var i centrum förra veckan och träffade på en gammal klasskompis som hade sin son sittandes i vagn. Under tiden att vi pratar tar hon fram en nappflaska, öppnar sin colaflaska och ja, resten kan ni lista ut själva. Barnet suger glatt i sig all cola och skriker efter mer..

Nej, det är inte påhittat och ni kanske förstår min reaktion. Jag var SÅÅÅÅ nära att där på plats dumförklara henne.

I går på SVT 1 i det nya programmet "Saras kök" är Ann Söderlund och hennes lilla son Dante med. I ett inslag visas hur mamma Ann ger Dante O´boy i glas och jag rasar!!! Jag skriker faktiskt rätt ut till M: HON GER BARNET O´BOY!!! (Fick faktiskt ett sms från en kompis samtidigt med samma reaktion!)

Jag tror och hoppas att inslaget var gjort för att visa den raka motsatsen till den nyttiga brunchen som lagades i programmet?

Jag kanske låter extrem, det har jag hört förr, men jag står för det jag tycker. Det kan bara vara i ren okunskap man ger sitt barn o´boy.

Personligen kommer jag ALDRIG att ge mitt "småbarn" godis, o ´boy eller läsk eller tillåta bullar och kakor. Barn behöver det inte. Socker är inte för någon, varken barn eller vuxen ett "ämne" vi behöver för att överleva.

När ska man då börja ge barnen socker?? Fråga dig i stället: Varför ska man börja ge barnen godis och låta dem dricka läsk? Helst drar jag ut på det så länge det bara går tills barnet själv är medveten om det och vill ha. Men då bara en gång i veckan.

Jag är själv uppvuxen i ett hem där vi inte hade läsk.

Jag (och mina syskon) fick lördagsgodis från att jag var ca. 5 år och då pratar vi om en liten skål med en ca. 8 bitar godis i. Ibland fick vi popcorn eller lite ostbågar istället.

I dag får barnen "lördagsgodishandla" hela veckan. På rasten i skolan blir det nån klubba, det tuggas tuggumi nästan hela dagarna förutom på lektioner, man köper en delicatoboll efter träningen (för de barn som fortfarande rör på sig), dricker o´boy till mellis, fikas hos mormor och morfar på helgen och sen storhandlas det på Ica Maxi på lördagen och då är det både chips, läsk, glass och godis i flerkilospåsar. Det är ett konstant sockerintag och barnen blir sockerberoende.. Och med det löper de en större risk att få fetma.

Jag och M är helt överens om att vi inte vill att vårt barn ska äta socker för tidigt. Och vi kommer inte att tillåta att släktingar smusslar åt lill*n godis eller bullar i hemlighet.

Folk får bli sura. Det är vårt barn och vårt val.

Att barn i större utsträckning lider av fetma är ingen hemlighet och det är ett lavinartat problem. Fetman sträcker sig dessutom längre ned i åldrarna.

Nu är varken jag eller M några gottegrisar och om vi köper hem något onyttigt kan det bli liggandes i köksskåpet tills vi slänger det. Kanske är det genetiskt betingat om man är mottaglig för sockersug eller inte?

En sak är säker: Det där lilla livet som ligger i min mage är definitivt påverkbar av vad jag stoppar i mig. Om jag äter mycket socker sväljer den mer fostervatten.

Kanske var det våra föräldrar som lade grunden till våra kostvanor redan då vi låg i magen?

Men jag har ju "en äckligt bra karaktär "också, som min mamma alltid påpekar. Och så jobbar jag ju i ett projekt som skall få ungdomar att äta mer nyttigt.

Parkour

Är helt klart den absolut coolaste formen av fysisk aktivitet!

Om jag hade fysiken och modet skulle jag lätt prova på att bli bra inom denna sport..Men eftersom sannolikheten att jag helt plötsligt skulle bli gymnastvig och få kondition som en annan marathonlöpare är minimal bjuder jag på två länkar med parkourliknande inslag..Den första och den andra

Härligt med lite mycket BPM en måndag som denna.. Nämnde jag att jag saknar att gå på krogen lite?? VILL DANSA!!! Det skulle nog Mini gilla...

Gammal nog för att prata pension?

Är det inte dags för det orange kuvertet snart??

De senaste dagarna har jag känt mig mer vuxen... Kan ju antagligen ha med bönan i magen som växer och gör sig påmind, men det är ju bara en kvalificerad gissning.. Ändock!
I går var jag hemma hos min kompis J som är tvåbarnsmamma (29 år) och bor i ett nybyggt arkitektritat hus på en fin skärgårdsö med sin A (jag är inte avundsjuk.. Icke!). Vi gick en "grand tour" i huset och under vägen småpratade vi om ditten och datten. Nämnligen:
1. Hus och behövliga renoveringar för dessa (ja, förutom deras då som är purfärskt)
2. Ekonomi. Löner och pappadagar.
3. Storhandling. Märken och kvalité samt självscanning.
4. Barn och sova-egen-säng-teorier.
5. Män/ Makar och deras egenheter. Tvättmaskin och diskmaskinsproblem.
6. Vår tonårstid och moppar och killar. Första fyllan och hångelminnnen.
7. Jobb; Heltid eller deltid efter barnet kommit? Boka tid på FK och gå igenom allt i tid!
8. Pension..
9. Mössa, vantar och långfillingar, man är tillräckligt vuxen att tycka att det är skönt utan att bry sig om hur det ser ut.
10. Brödbak och mjölsorter. Dinkel är oslagbart!

Och det var då det slog mig!! Jga är verkligen 30 år!! Och jag är så jädrans tillfreds med det. Jag vågar avstå från ett party för att jag är trött (nu är jag ju gravid så nu är det ju annorlunda men annars också) Jag storhandlar på Ica Maxi och jag tycker att det är kul att botanisera mellan hyllorna och sen fylla på skafferi och skåp. Jag älskar att sitta hemma och "soffpotäta" med M bredvid mig och prata om vad vi ska göra i sommarstugan i sommar. Jag vill ha parmiddagar och grilla knytkalas på somrarna. Jag älskar att köpa den där flaskan med vin på fredagen och stå i kö som alla andra svenssons.
På söndagar myser jag av att läsa SVD vid frukostbordet medan TV4 morgon sorlar i bakgrunden... Jag är superdupervuxen!
Mitt liv har det senaste året harmoniserat sig och mig passar det utmärkt. Jag säger inte att det passar alla.. Kanske kommer det att ändras om ett eller två år när jag vill kliva ur mammarollen för ett tag och ta en sväng om på krogen med tjejerna.. Men det tar jag då...
Och ja just det.. Jag tror INTE att jag är mogen att prata pension trots allt.. För jag fattar inte ett dyft av det där orange kuvertet som dimper ned varje år!!!

Dagsrapport

I ain´t happy!!!
Jag har sagt det förr och jag säger det igen; (med risk för att bli allmänt hatad och bespottad)
JAG GILLAR INTE SNÖ!!!
Jag fryser och huttrar. Den enda gången snön är behaglig och praktisk är när jag sitter inne i soffan och ser de glaserade taken och träden och håller nåt varmt i handen och har massor av tända värmeljus. Inne= Bra. Ute= Dåligt.
Mitt luktsinne har fått superkrafter.. VARFÖR, VARFÖR måste alla kvinnor ha antingen för mycket eller för äcklig parfym på sig i närheten av mig som är gravid??? (Men jag inser att jag nog reagerat på samma sätt oavsett mängd eller doft...) Dock.. Jag skulle lätt kunna ta anställning som "näsa" på ett kafferosteri eller som knarkhund på tullen... Voff!

Morfar är vaken ur respiratorsömnen. Vi pratade och han sa att det första han tänkt när han vaknat var: "Jag klarade det!!". So far so good! En dag i taget.. Men han lever!!!!!! Moffa...

Ps. Kommer inte in på bebiskamps sida och inte heller Desperata Bruttans.. Vad är fel??? Ds.

Tills nästa gång.. Jag håller så mycket tummar nu på alla olika håll att jag snart har blåa tummar ;)

Nä men va nurå´????

Orättvisor gör mig riktigt, riktigt förbannad.
Och när Singelmingeltjejen är arg är det bäst att berörda parter håller sig undan.
Okej så här är det:
Min morfar har varit dålig så länge nu. Han behöver ett klaffbyte samt en bypassoperation.
Det är stora operationer poch lång konvalecenstid. Min morfar är medveten om riskerna med ingreppen men vet också att han behöver dem för att leva.
Till saken hör att han är 80+ , d v s han är gammal, skruplig och inte så stark.
Han äter en massa mediciner . Min morfar har fått två operationstider och båda har blivit inställda.. Beroende på vad kan man nu fråga sig??
Plastbrist.... Det finns inga operationsplatser!!
Först fick han en tid i Örebro och sen en i Stockholm.
När den andra operationstiden blev inställd sade kirurgen till min morfar att: "Du är ju inte direkt någon tonåring..." Och skrattade lätt... Som att det skulle vara ett skäl till varför min morfar blev bortskuffad ur kön och att min morfar skulle känna att det var okej att lämna plats för de yngre som behöver opereras? Jag ser inte ironin...
Min morfar säger att han vill ha en bra sista tid. Han som levt och stretat i så många år, och fler med han. Ska våra pensionärer inte ens få leva sin sista tid i lugn och ro?
Jag har full förståelse att det finns andra som också måste opereras men nu gäller det min familj och min morfar som ligger hemma och är djupt deprimerad, som har gått ned massor i vikt och som är totalt orkeslös. De som är yngre går före i kön.. Vad är det för sätt att bemöta våra äldre på? Absolut ingen respekt! De skall vara tysta och glada och inte kräva nåt. Framförallt inte vård.
Åter igen kan jag bara sucka och säga: Pyttsan, vårdgarantin..
Och för alla er som ännu har kvar en tilltro till vår kära vård kan jag bara säga: Om ni gud förbjude skulle bli sjuka och behöva vård, skaffa den privat!!
Min morfar kommer i värsta fall dö på kuppen.
Det gör mig så ont.
Koordinatorn som har hand om min morfars fall känner sig lika maktlös hon, det finns inga platser och det är alldeles för många som behöver hjälp, alla skyller på alla.
Vem har det yttersta ansvaret och vem skall jag bli förbannad på för min morfars skull??
Säg inte politikerna..
Jag gråter inombords...
Jävla samhälle!!!!

Aaaaargggh!!!!

Kissen: Ey yo!! Jag gillar reflexer.. De är coola mannen Come on.. I´ll fight ya!!!!

TA PÅ ER REFLEXER GOD DAMN!!!!!!!

Men det är ju inget skämt: Reflexer räddar liv!!!

I "4 tycker till" i dagens Metro.. På frågan "Använder du reflex" har de tillfrågade(alla kvinnor måste nämnas) svarat:

1." Nej, men jag hoppas jag syns i alla fall."

2. Ja det gör, jag när jag rider eller är ute på landet när det är kolmörkt ute."

3. Nej, det finns så fula. Osv.....

4. Ja, fast jag har inte börjat med dem än. När man kör bil märker man verkligen skillnad."

Okej.. Mina kommentarer:

1. Nej det kan jag garantera attt du INTE gör.

2. Jaha.. Men när du är ute och går som vanligt på morgonen eller kvällen då?? Är det "för lite" mörkt då eller?

3. Jo det är klart.. När nåt är för fult att bära så är det ju värt att utsätta sig för en stor fara att bli påkörd ist????

4. Inte börjat än?? Det lär ju inte bli mörkare!!!!!!

Till alla som inte bär reflex kan jag jag ju hjälpa till och ge er ett hallelujahmoment: NI SYNS INTE I MÖRKRET UTAN REFLEX!!!!!!!!!

Smart sagt

Thorsten Flinck i TV4 i dag:

".. Det skall göra ont men inte för mycket ont, det skall vara ångest, men inte för mycket ångest.. Det skall vara lagom som allt annat i det här landet"


Sverige, Sverige lagomland....

Var det bra sagt eller bara min feber som talade??

Nytt ord?

När Bildt sitter i intervju på Tv4 i går kväll och besvarar frågor angående hans innehav av aktier i Vostok Nafta säger han:

".....Det blev en adrenalinutlösning i media"

Och tiden stannar och sedan kommer asgarvet hemma hos Familjen E-S..
Var fick han det ifrån?????

Wake up and smell the coffee...

Inte många tjänar över 35.000:-/ månad.. Tro det eller ej!




Nyheterna på SVT klockan 18.00, Anders Borg blir intervjuad:
(Utdrag ur intervjun)


"-Vi har ju valt att inrikta vår politik på de som arbetar, säger han till Aktuellt. -De som arbetar heltid får stora förbättringar."

(Låter ju bra.. För bra.)

"-Vi har en politik inriktad på att göra det mer lönsamt att arbeta, säger Anders Borg.
-Då tillfaller också huvuddelen av skattesänkningarna de som arbetar. Det kan vara en städare eller en sjuksköterska, en ingenjör eller en lärare - det är där de stora skattesänkningarna från vår sida ligger, säger han till Aktuellt 18."


Fast... Hold your horses!!! Enligt förslaget måste man tjäna grymt bra per år för att en eventuell skattesäkning skall märkas i plånboken.
Och jag som jobbar kommunalt kommer ju definitivt INTE att tjäna mer.
Att säga att det kan vara en städare eller sjuksköterska som kommer bli belönade det är ren BULLSHIT!!
Anders Borg, en fråga till dig då: Hur mycket tror du att en kommunal städare eller en sköterska inom landstinget tjänar??
Inte över 35.000:-/månad i alla fall!!

Säg som det är: Vi vill göra det bättre för höginkomsttagarna och sämre för de arbetslösa och sjukskrivna.
Då skulle jag tycka det var okej. Men jag är fett trött på inlindat politikersnack!!!

Ut i verkligheten med dig.

Hur luktar en sån?

Jag står och borstar tänderna och tittar på tvålen

som står på handfatet... Så läser jag texten:

"Blåbär och Fjällbäck"

Så undrar jag: "Hur faan luktar en fjällbäck??"

Och då ser jag det framför mig;

Ett kreativt möte på reklamfirman som utvecklat de nya Bliwfalskorna och där sitter killen som är runt 25-års strecket.

Han har nyss kommit hem från en "fjällvandring" i Abisko och känt att han nu blivit ett med naturen. Ätit choklad för att hålla uppe blodsockret, sovit under bar himmel med tänd eld för att undvika" rovdjuren "och käkat frystorkad mat fast det finns restaurang vid fjällstationen.

Klart han saknade BMW:n och femman på Östermalm men han har ju bestämt att han skall ha gjort en fjällvandring innan han fyller 30...

Han känner sig så nära naturen nu att han inte ens tagit av sig de snygga trekkingkängorna som han köpt på Tierra för 4500:-.

Så säger han:
"Jag har en jäkla bra idé... Kan vi inte kalla den för..( Ja, just det.. )Blåbär och Fjällbäck..Det känns ju riktigt svenskt och mysigt!?"

Så applåderar alla i det lilla konferensrummet på firman och det bjuds på pricesstårta för att idén är kläckt!

(Har jag bra fantasi eller vaddå???)

Kära Gud del 2

Vi måste verkligen snacka Du och jag. Min kompis H som tror stenhårt på Dig säger att man kan be Dig om vad som helst.
Jag vet ju inte riktigt om jag tror på Dig men vi har ju snackat lite förut så jag tänkte chansa en gång till....

Vad är det som händer??
På sista tiden har folk i min närhet varit så ledsna. Jag önskar verkligen att jag kunde hjälpa dem.
Om det inte är för mycket begärt skulle jag vilja att Du lättade lite på deras bördor??
En person jag älskar av hela mitt hjärta är jätteledsen och jag vill att han skall vara lycklig och glad.
Sen har vi min bästa kompis som nog är ganska vilsen i kärleken. Kan Du inte be Amor att skjuta lite pilar åt hennes håll så skulle allt vara mycket bättre?
Sen har vi det här med mitt och M:s bröllop: Jag orkar inte höra mer tjafs om vad som är gjort eller vad som inte är gjort. Snälla Du.. Låt oss bara få en vacker dag med varandra och kom ihåg att jag för länge sedan bad Dig att jag inte skall ha ont och inte vara alltför trött, det vore kul att kunna bara vara frisk en hel dag.
Och om det inte är alldeles för mycket begärt skulle jag gärna vilja vinna lite pengar. Inte alltför mycket bara en miljon eller så.
För jag vill så gärna ha ett litet hus.
Du vet vad jag och M önskar oss mest av allt i hela världen så min sista önskan för denna gång är att det inte alltför länge efter bröllopet blir ett annat rum av mysrummet.

Okej Gud. Ha det så bra så länge.. . Ja just det jag höll på att glömma... Vi skulle ju gärna ha lite sol på vår bröllopsdag och kanske lite,lite pudersnö....
Vi hörs ju den 18/11 i kyrkan.. Du, jag och M och prällen...

Fy bubblan

för oss svenskar!!
Vi skall vara så anonyma och korrekta att jag spyr!!!
I går var jag och M på Ica Maxi... Fredag.. Ica Maxi... Barnfamiljernas mecka och ett inferno av pargräl.
Vi har som standrad att ta 10 djupa andetag och pussa på varandra två gånger innan vi gör entré i helveteshålet...
I går var jag på bra storhandlingshumör.
I kön till att ta ut en scanner (sån man har när man självscannar) märker jag att kön aldrig minskar för att det finns en "bugg" i systemet..
När man drar kortet måste man vara blixtsnabb att ta scannern innan den låses igen och man måste börja om proceduren. Till saken hör att det finns ca. 100 scanrar på stället och det kan bli nån som är ganska långt bort man blir tilldelad...

När jag sett killen som står längst fram göra samma sak 4 gånger utan att få tag på scennern (och han är inte glad på något sätt.. Man kan se små svettpärlor tränga fram längs hårfästet) kliver jag fram och säger:
"Hej, om du drar kortet kan jag ta scannern åt dig??"
Och killen bara blänger på mig, säger ingenting men drar kortet.
Jag tar scannern och ger den till han.
TROR NI HAN TACKAR???
Näpp..... Mitt mantra ekar i huvudet: "Det bästa är att ge.. Inte att få..."
Svenskar.. Vi vill inte prata med okända människor. Inte behöva bli sedda eller hjälpa. Även om det kostar att vi får stå och dra kortet i scannertstationen på Maxi tills kön går ut på parkeringen så SKA VI BARA INTE BE OM HJÄLP!!!

Jag kanske är ovanligt pratsam eller dumt hjälpsam... Men somebody kill me!!!! Kan vi inte dra på läpparna och tacka för hjälpen liiite mer än vi gör i dag??
I min lilla rosa värld tror jag att alla skulle må bättre..
Och till tjejen vid citronerna vill jag bara säga: Du behöver inte äta mer citron.. Du är redan ett surkart!!

Syrligt som citron

"-Ja, hej.. Mitt namn är NN och jag ringer från Folkhemmet i Sickla.. Ni skulle ha hämtat ett bord och sex stolar här i går....
Snartstucket och liiite otrevligt men bara lite.
"-Jaha.. Men vi beställde det ju i lördags.. Det är ju bara två dagar sen"
Förvånad så klart
"???????"
Tyst i luren
"-Vi fick besked att det skulle komma om 3-4 veckor??"
Lite irriterad. Men bara lite...
"-Jaha, ja men då får jag be om ursäkt... Jag har bara ny personal i butiken och de vet uppenbarligen inte vad som gäller med leveranserna, och så vågar dem inte ringa hem till mig och fråga... Haha, jag får verkligen be om ursäkt, men nu står det ju här på mitt lager!!"
Annan klang i skällan..
"-Okej, ja men hur löser vi det här nu då??"
Trött och bara en liten tanke på att säga att vi inte kan hämta det förrän om tre veckor.. Bara för att djävlas tillbaka :)
"-Ja.. Om ni skulle kunna komma och hämta dem i dag??"

End of story.....

Till saken hör att vi inte har en combi och inte heller ett släp.... Vi hade tänkt låna en skåpbil tills det var dags att hämta sakerna.. Om TRE TILL FYRA VECKOR!!!!
Nåja.. Jag ska ju inte hetsa upp mig över småsaker.. Men å andra sidan så var det här inga småsaker, paketen var enorma.. Tur att jag inte åkte med för jag hade fått sitta på taket hem.

Fint som snus blev det i alla fall.

Tack svärmor och svärfar för bidraget det är en utmärkt bröllopspresent!

Hur kul är det

att ta skolfoto när man är 29 år och trots åldern har:

fått en finne dagen till ära

bångstyrigt hår

Betänk sedan att fotot skall hänga uppe till allmän beskådning på en skola....

Bring it on.. I´m ready!!!

Inte bli som dem

Sommaren blev ju mycket grillat, godis, vin, sprit, chips, ostbågar, efterrätter, fika och vitt bröd. Min kropp har verkligen protesterat och både jag och M har längtat till att få komma hem till ordningen, dvs. matordningen.
Dessutom ska ju en Fru laga mat och baka så det alltid osar väldoftande ångor från köket.( Eller så kedjar jag själv fast mig vid spisen :)
Inget mer halvfabrikat, sockersött, Mc Donalds, Pizza eller kebab nu.
Nu måste kroppen få näring igen; Morötter, tomater, kålrot, fänkål, zucchini, broccoli, paprika, banan, clementin, apelsin, äpple och päron!!! Och jag har saknat att laga mat. Det är min stund på dagen då jag är "bara Milla" och kan lyssna på skön musik. Gäller att ta vara på den stunden nu för när man sen (om vi har tur) har barn blir det väl köttbullar och snabbmakaroner, om jag får tro mina vänninor som har småbarn???

Jag och en vän hamnade i en vild diskussion i dag om mat och barn och rutiner.
Jag sa att jag inte tycker att man skall vara en "fikamamma" alltför ofta som sitter och ger barnen mat på typ Mc Donalds eller det lokala fiket. Barnen behöver rutiner och skall somna hemma och inte liggandes i vagnen i ett stökigt centrum. Hon däremot höll inte med och menade att barnen får anpassa sig efter föräldrarnas levnadsvanor och att det ju inte är så farligt att ge sitt barn välling i nappflaska på bussen om man är på väg nånstans.
Sedan var det ju bäddat för fight...
Jag tycker verkligen att föräldrar idag är för ego. Nej, dygnet har inte mer än 24 timmar men barnen måste ju för sjutton gå i första hand!! Man kan inte springa med en nyfödd bebis på Ica Maxi!! Vårat stressade liv och levnadsvanor lägger vi nu över på barnen redan när de är små knytt. Inte konstigt att fler och fler barn blir "bokstavsbarn" med ADHD och Damp.
Hon berättade dessutom att det var nästan 1 1/2 år sedan hon lagade mat utan något halvfabrikat i..
Ja.. Ni kan ju tänka er själva att det blev en lång diskussion.

När vi satt och åt i dag tänkte jag; "Tänk när vi blir en famlij och jag kan få laga egen barnmat och baka bröd av ekologiskt mjöl. Jag kommer bli en sån där mamma som har superork och alltid kan vara pedagogisk med våra barn och hinna läsa sagor och aldrig sätta dem framför teven när jag måste gör nåt som tar min uppmärksamhet" Sedan vaknar jag upp till verkligheten och inser att riktigt så bra blir det nog inte men jag tycker ändå att det är bra att ha för höga förhoppningar än inga alls.
Nog om detta.. Jag skulle kunna skriva en C-uppsats om hur förskräckliga matvanor och tidsvanor människor har. Man har glömt att leva och kör bara på.
Jag har alltid sagt; Jag skall aldrig bli som dem....
Och det tänker jag verkligen kämpa för att inte bli!

Om vi har turen att få bli mamma och pappa vill jag ge mina barn tid, goda matvanor och lugn och ro.

Ps1. På bilden är dagens matskörd.. Hemmagjorda biffar med potatis och svampsås gjord på lokalt plockade höstkantareller. Och nu på kvällen en shake på havredryck, banan, naturell yoghurt och frysta bär.. Mums!! Ds.

Ps2. Jag drömmer om bröllopet hela tiden nu och det är inte roliga drömmar. Kan jag inte bara få drömma rosenröda fina drömmar?? Ds.

Såna som gör allt för att vara inne...

JAAA, jag är en "märkesbög". Jag ÄLSKAR märkeskläder, märkesprylar och allt som är mer exklusivt än det vanliga... Jag erkänner!!! Däremot bryr jag mig INTE om vad som är inne just för stunden.
Om jag vill ha på mig rutigt när det är inne att ha prickit tänker jag ha rutigt. Och jag tänker INTE ha någon ful rosett i midjan bara för att det är "inne". Just nu går alla och ser ut som små inslagna paket med snöre i midjan... Modetyper som gör allt för att vara inne tycker jag är pinsamma.
De skulle sätta underkläderna utanpå byxorna eller ha skosnören runt halsen bara för att vara först med det om det stått i Elle att det var inne till våren. Fult eller inte, det spelar ingen roll....

Vidare skiter jag i att det är inne och ha stora urfula briller. Skulle jag se bra ut i det? NEJ. Alltså; Min ståndpunkt i modefrågor är; Om du inte ser bra ut i det eller om det inte är bekvämt varför ha på dig det???

När jag köpte min brudklänning sa tjejen i affären; "Ja den här är ju från 2006 års kollektion och nu är det inne med draperat i midjan men det är det inte i 2007 års kollektion".... OCH?????? Jga köpte min "2006:a" och jag kommer inte ha panik över att jag nu är "ute" när vi gifter oss.

I dag har jag hämtat hem mina nya glasögon. De är ett par Prada. Tydligen är det inte helt inne att ha Prada just nu utan man ska ha ett par Fendi eller Michael Kors.
Så tyvärr får jag väl benämna mig som helt ute när det gäller glasögonmodet.

Ååååh, vilken LOSER jag är.....