Blandad deg

Å:s farmor dog i går kväll och när Å är ledsen är jag ledsen. Vännen! Vet att det känns för jävligt.
Spelar ingen roll att det gick fort Farmor är iaf borta....

N var förbi jobbet i dag och visade den gipsade handen. Det är det största gipset jag sett. Opererades i tisdags och har grymt ont i halsen (alltså inte handen...) berättade att han är orolig för att läkarstudenten han godkände skulle vara med (för att titta på handkirurgin) har fått intuberat han när han var sövd.. Hur läskigt låter inte det??? Får man göra så???

I dag skall jag på återbesök till min husläkare (som stryker Försäkringskassan medhårs.)
Känns som att sträcka ned handen i en okänd godispåse; I bästa fall får man en lite sur karamell, i värsta fall en supersuring. Fast idag måste jag säga precis som det är för jag mår verkligen inte bra.
Har förberett besöket med att jag skickade ett brev med frågor och saker jag ville han skulle kolla upp och jag har med mig en lista med de symtom jag har. (Ja tyvärr, de är en del)
Får se hur det går. Antagligen ligger det ytterligare ett inlägg här 16.00 som är argt som sjutton!!

Det verkar som de flesta är inne i en tyngre period just nu. Med mig själv vet jag att när hösten närmar sig och dagarna blir kortare blir jag mer deppig. Sen tror jag att vi runt 30 uppnått insikten av att "det är så här livet är" (även fast jag gjorde det redan vid 20..) Nothing more or less. Det låter ju urtrist men livet är inte en "happening" med clowner och rosa prinsessor som springer omkring och delar ut 1000 lappar och goda chokladkakor... Den som trodde det skall nog vakna förr eller senare??!

PUSS PUSS