Dagarna går bara till att ladda energi och att drömma både realistiska och antagligen mer orealistiska drömmar om hur livet snart ska förändras för oss.
Jag har en grundinställning och det är att allt kommer bli allt annat än man tänkt sig och att man får ta dag för dag. Vi ska lära känna en liten individ och mer viktigt; Han ska lära känna oss och det kommer ta tid.
Rutiner är ett ord som vi inte ens har i tankarna ;-) till en början.
Sömnen kommer väl vara störd ett bra tag framöver och amningen kommer vara jobbig.
Vi har redan sagt ifrån för besök innan vi känner att vi landat någorlunda. Det är helt upp till var och en. Men vi behöver bara få vara själva och stänga oss inne i bubblan.
För mig känns det som slutet på ett långt långt löparpass med en massa uppförsbackar, bärandes på 15 extra enliters mjölkpaket, svettandes och med värk.
Jag ska få tillbaka min kropp (förstår mig rätt..) och kunna börja med stabilitetsträning och akupunktur hos sjukgymnasten igen, sakta men säkert. Min foglossning kommer inte bara gå över av sig själv.
Första veckan efter hemkomst får bara våra föräldrar komma (inga syskon eller vänner ) en kort stund. Och vi bjuder inte på fika och tilltugg. Det får dem ta med sig själva. Och det har de redan accepterat.
De flesta vet ju själva hur det varit.
Vi behöver landa, utan måsten.
Jag önskar att jag kunde berätta för er alla vilket datum vi fått men det känns fel så därför låter jag bli.
Jag lovar att det inte är alltför länge. Titta på bebisen uppe på räknaren....21 dagar kvar till ord. BF.
M jobbar nu halvdagar och är hemma och assisterar mig som en god make bör.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Det är bra att ni får vara er själva i bubblan ett tag, vi hade tänkt ha så men sen klarar ju inte jag av att bara sitta hemma och njuta utan måste ta hem folk i tid och otid *S*. Rutiner har vi inte än på Melvin, vi har försökt ha nattningsrutin vid kl 21 men igår blev det inte alls så då vi varit borta på dagen och han inte ätit som vanligt.
Tack för grattiset på min blogg. Vet att du vill följa med på mammafika sen framöver så jag räknar med dig senare i år eller nästa år :-)
Anna: Man får ju se hur det blir också, det kanske fungerar bra och lillen sover mest. Då vill man ju inte sitta här själva. ;-) Ja du vet att du kan räkna med mig på mammafikat sen.. Jag kommer ha den minsta plutten :-) Klart Melvin ska ha ett grattis!
Åh, jag blir helt tårögd när jag tänker på hur NÄRA ni är nu. Förstår ju att det handlar om väldigt få dagar... Är så glad att ni redan nu sagt ifrån er besök, visar på integritet och prioriterar att få vara ifred. Det kommer vi definitivt också att göra den dag vi får chansen att bli tre :-)
Du har varit SÅ BRA Milla, under din graviditet. En kämparvilja utöver det mesta. Det är så rörande och fantastiskt att du snart är vid målet, med en underbar Isak i famnen. Nä, nu måste jag nog gråta en skvätt, på jobbet och allt :-) Storkram och lycka till!
Ni har helt rätt inställning. Ta det som det kommer. Det är så spännande det här :)
Hej,
har tagit igen lite bloggläsning nu (en del bloggskrivning också...). Har med stort intresse följt dina inlägg kring graviditeten. Det jag förstått är att ni är de goda och som du vet så vinner det goda alltid - utan undantag! Jag ska titta in här på din blogg lite titt som tätt nu och följa varje steg som du tar och skriver om på bloggen.
Allt gott, Mikael
Ååå det är sååå spännande, å jag bara väntar å väntar som alla andra oxå gör kan jag tänka.
Ja det måste vara mycket tankar som virrvlar runt hos er och ni gör helt rätt i att säga i från er besök tillsvidare.
Tittar in varje gång jag är vi datan, tänker på er.
Ha en fortsatt bra helg.
Kram//S
ja det närmar sig mes storm steg :-)
tänk så nära som du är nu har du aldrig varit *ler*
det är bra att redan från början ställa in sig på att det kan bli rörigt, jobbigt och pressat men samtidigt vill jag att du skall ha nånstanns i ditt minne att det kanske inte heller behöver bli så.
Eftersom jag jobbar på BB så vet jag också att det finns många där det flyter på alldelles utmärkt.
Även om det är vanligt med amningsproblem så finns många där det flyter på. Det viktigaste tror jag är att stressa av där. Det kan vara hur kämpigt som helst i början men om man försöker att stressa ned och tänka att ja det är jobbigt en stund nu, men det kommer inte att vara så här hela tiden.
Gå i mammabubblan ett tag.... låt allt annat vara. Snart nog kommer man ut i verkligheten igen.
Men vem vet... det kan gå mycket lättare än du förväntar dig med.
*kram*
Du har helt rätt inställning tjejen! LYCKA TILL!
Tack allihopa för era fina inlägg!!!
Skicka en kommentar