Ungefär här och just nu så har jag tagit slut.
Min värk är alldeles för jobbig och nu kan jag inte vara duktig och bita ihop längre.
På måndag är min BM tillbaka och jag måste prata med henne om någon lösning på detta.
Vi är SÅ nära målet men dessa 40+ dagar känns alldeles för många för min kropp.
Jag fungerar inte längre i ett hem med dusch och påklädning och allt annat som man ska göra.
Jag hoppas faktiskt på att få bli inlagd trots att det innebär att vara borta från M.
Isak mår bra i magen som vanligt. Det ger mig styrka mitt uppe i allt skit.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Du är stabil - stabil som fan!
Mind that.
Men usch då, det låter ju inge bra alls, stackars dig.
Tur att Isak mår bra iaf.
Tänker på dig och skickar massor med kramar....
Du får väl diskutera med bm hur tidigt det går att plocka ut honom! 3-4 veckor till, men sen kanske han kan få komma?
Mikael: Så stabil som en gravid kvinna är mot slutet av Marathonloppet...
Sabina: Tack. Kram!!
Sara: Ja det är vår plan. Vi tror på 4 veckor...
Älskade vän, du finns jämt i mina tankar. Jag hoppas att du och din bm hittar en bra lösning som gör att de sista veckorna blir bra för dig. Massor av kramar till dig!!
Maria: Tack, det värmer verkligen... Och detsamma du :-)
Hoppas det går bra hos BM idag. Kanske blir det lite lättare att orka om ni har ett konkret datum att jobba mot. Stor kram!
E: Jag hoppas att hon ska ringa, ska inte dit tyvärr.. Men det är hennes första dag sen sem. så jag hoppas!
Åh vännen, det är verkligen inte kul att höra... Att inte kunna ta hand om sina egna behov är verkligen inte en angenäm upplevelse. Jag hoppas verkligen att du ska få ha det så bra du bara kan under dina sista veckor som gravid. och jag hoppas att du har möjlighet till någon sorts smärtlindring, trots att jag vet hur du inte vill ta läkemedel. en stor styrkekram skickar jag ikväll.
Skicka en kommentar