Ringde och bokade bord på en grekisk restaurang som ligger 10 min. bilfärd bort.
Jag struntar i att jag kommer ha superont i natt och antagligen bli liggandes i morgon.
Jag tar aldrig mina två 1 grams alvedon om dagen men för detta får det bli så.
Vi MÅSTE få göra något kul tillsammans innan jag krackelerar totalt här hemma. Så nu bjuder jag mannen på restaurang. Han gör ju ALLT här hemma nu. Inkl. rakar mina ben och klipper mina tånaglar. Man är så hjälplös... Jag vet att man inte bara ska ligga men jag orkar knappt annat. Gårdagens centrumbesök nockade mig helt.
Har knappt vågat skriva detta men nu börjar jag bli så orörlig att jag är rädd för hur den här sista tiden ska bli.
Varför biter jag ihop? När min BM är tillbaka ska jag prata med henne om hur det verkligen är.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Så klokt av dig! Hoppas ni får en riktigt trevlig kväll, det är ni värda båda två.
Åh vad härligt! Är det månne Kamarina? :-) Helt rätt att trotsa smärtan och ta sig iväg med maken, jag tror att det ger dig oerhört mycket, trots obehaget... Och sen är ju inte 2 x 1 g Alvedon så mycket. Det är så viktigt att du får vara så smärtfri du kan!
Stor glädjekram!
Ja hjälp, varför biter du ihop om det är så där jobbigt?! Prata klarspråk med din BM för guds skull! Eller mest för din egen.
Du är stark. Jobbgt att läsa att du har så ont, men finns det något alternativ till att inte bita hop?
Hoppas det känns bättre imorgon
E: Det är så lätt att bara trampa på hemma man får ta sig i kragen ibland!
Sandra: Nej faktiskt inte ;-) Jag älskar ju K men det är en bit längre bort. Denna heter Samos och är en kvartersgrek en bit från hemmet... ;-)
Kajsa: Jag vet inte.. Man ska varfa stark och inte gnälla. Men ja jag ska prata klarspråk nu.
Mange: Tack. Känner mig inte alltid så stark men man klarar ju mer än man tror. Men allt går till en gräns och alt. till att biti ihop är att prata ;-).
Skicka en kommentar