Jag klarade mig så här länge men nu var HB:t nere i 105. Jag har legat stabilt på 135 nästan hela tiden men nu har blodmängden ökat så pass att det inte räckte til oss båda. Så nu vet vi varför jag varit lite blek om nosen och trött de senaste dagarna. Hemofer räckte inte till utan Niferex ska jag stoppa i mig helst 2 om dagen, får se hur magen reagerar!
SF måttet hade ökat på duktigt och jag ligger nu inte längre på nåt medelvärde utan över på 28 mot 24 förra gången den 4/6 så det är tydligt att Mini växer som sig bör.
Blodtrycket stabilt och lågt som vanligt 120/60 vilket jag är mycket glad för, vill inte ha högt blodrtyck med bebbe i magen.
Vi pratade med BM om min hälsa och värk och hon berättade att alternativet finns runt vecka 33/34 att få prata om kejsarsnitt på Spec. mvc. Jag är för tillfället inte ett dugg sugen på att ta snitt men om min foglossning fortsätter i denna snabba takt och jag får mycket smärtor kommer jag kanske inte ha den orken en förlossning ändå kräver. I dagsläget är det inte mer än ett alternativ långt bort men det är skönt att ha pratat om det iaf om jag skulel bli liggandes sista tiden och bara känna mig trött.
Nu skall mamman lägga sig raklång och blunda lite. Vid 16 bär det av mot staden!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Det är så sött att du börjat kalla dig själv för Mamma. Det har du inte gjort innan. Måste vara ett tecken på att det närmar sig. Ha det skönt idag, kram!
stackare, har du oxå åkt på Niferex. Jag var nere på 100 sist när jag struntat i att ta dem så nu vågar jag inget annat än att pilla i mig dem.. iallafall i bland ;-) Inte nog med att magen blir helt ur balans ( och svart!!!) men de smakar så jääääkla äckligt. Bara man får in kapslarna i munnen sprider sig nån gammal hö/gräsmattesmak i hela munnen.. yak. Men vad gör man inte ;-)
Förstår att det inte känns kul med snitt när man räknat med att föda "på vanligt sätt" men om det blir så så hoppas jag du får det som jag dvs lätt. Du vet ju hur pigg jag var när jag gjort mitt snitt.
Louise: Ja det är nog en verklighetskänsla som infunnits ig på 27 veckor...
Vickan: Jag får se hur magen tar detta men jag måste ju ta dem :-(
Anna: Vi komemr ju ta det som är bäst för oss båda helt enkelt. Känns bra att diskussionen är väckt så dår vi se. Kram!
Jag är JÄTTEnöjd med mitt snitt, men så blev jag också tilldelad en mardrömsvaginalförlossning första gången. Det är ingen söndagspromenad de första dagarna, men jösses vad väldigt, väldigt mycket bättre jag ändå har mått denna gång!!!! Att man ska skrämmas med att ett snitt är en stoooor bukoperation tycker jag är fånigt, det handlar bara om att de vill hålla igen på pengarna. Om man vill ha snitt kan man om man har tur "bli beviljad" det, men vem har hört talas om att man önskar "bli beviljad" en vaginal förlossning? Visst, en sådan kommer förr eller senare ändå ;-), men efterfrågan på snitt är helt klart större än tillgången! Försök strunta i vaginalromantiken och gör det som är säkrast för er båda!! Kram!
Skicka en kommentar