kom till världen den 24/4 00.01. 3100 g och 49 lång och självklart världens sötaste (iaf tills i september) Och jag har blivit faster för andra gången.
Pappa M och mamma K är trötta och lyckliga och lever i en liten bubbla.
Om vi har tur får vi träffa familjen på söndag.
Känns konstigt att min LILLEbror blivit pappa före jag blivit mamma.
Tänk att jag minns första gången jag såg han, då var jag 5 år och jag blev förälskad direkt i den där lilla gnyende rosa bebisen som var MIN lillebror.
Han luktade sött och hade små händer.
Vi har haft mycket kul tillsammans och jag var som en liten kavat extramamma under många år. Nu är han vuxen och har ett eget liv.
Lite sorgligt att man "växer ifrån" varandra. Jag kanske borde säga vad jag känner för han.?
Att han fortfarande är viktig i mitt liv.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Ärlighet varar längst och jag tycker du ska prata med honom om du känner att det gått galet. Vem vet - han kanske också tänker på det....
Man ska alltid prata :-)
Det tycker jag verkligen att du ska göra, han känner säkert likadant för dig, ska du se:)
Tänk vad dom betyder mycket för oss småsyskonen.
Sabina
Klart du ska säga det till din bror, om du känner att du inte sagt det ordentligt!
Vad härligt, faster! Fin dag att födas på, samma dag som Peos :-)
Klart du skall säga hur du känner för honom, man är så dålig på sånt. Kul att du blivit faster. Jag är också faster, min lillebror hann före mig med, tom min kusin som är typ 20 hann före...
Jag fick tårar i ögonen av det här inlägget och det var kärleksfullt av dig tycker jag.
Tack allihopa. Jag ska nog skriva han ett brav tror jag. Kan vara lättare än att säga det man känner och dessutom få tiden. Jag älskar ju båda mina bröder men jag tror det är ofta man tappar varandra i onödan för att saker blir osagda?!
Skicka en kommentar