Förra veckan fick min mamma verkligen nog.
Hon tog luren och ringde samordnaren och satte käppen i backen.
Morfar gråter konstant och orkar verkligen ingenting, han har gett upp....
Han börjar dessutom glömma dagar och annat, inte av demens utan för att han är så slut i kroppen.
Min mamma gråter oavbrutet i samtalet med samordnaren och bönar och ber för hela sitt liv att hon skall prioritera min morfar så att han nu får sin bypass och sitt klaffbyte. Hela familjen är utmattad och det tär på alla.
Efter mycket om och men får hon beskedet att hon och morfar på tisdag (läs i dag) skall få åka till RSÖ, Örebro där OP. plats skall finnas för min Moffa på torsdag den 18/1.
I söndags kväll åkte jag, M och mamma till moffa och mormor för att hälsa på. Jag ville egentligen inte men kände att detta kunde ju faktiskt vara den sista gången jag får se min morfar vid liv...
Min lilla Moffa; Smal, blek och gråtandes.
Han verkar inte närvarande. Mormor säger bara: "Det är jobbigt nu".
Morfar tar mamma i handen och leder henne till hyllan med pärmar och säger; "I, här är alla viktiga papper.. Ta hand om dem om jag inte kommer tillbaka och ta hand om mamma"...
Då brast det totalt för mig!
När vi lämnade dem och står alla tre i hissen sades det inte ett knyst. Jag såg att det rann några tysta tårar nedför mammas kind men jag ser också att hon håller inne så mycket och är stark för hennes pappas skull.
Jag är totalt skräckslagen...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Åh jag hoppas verkligen att det blir bra nu! Att Moffa får sin operation, att allt går bra och att han får njuta resten av sitt liv som en pigg och aktiv Moffa.
Det är förjäkligt att sjukvården får en att känna sig så hjälplös...
Herregud!
Jag säger bara patientnämnden. Eller HSAN om det är riktigt illa....
Så önskar jag din morfar lycka till och hoppas att allt går väl...
Åh, blir alldeles ledsen när jag läser detta.
Min morfar gjorde också bypass för 2 år sedan, var då 78 år gammal. Vi var väldigt oroliga och jag ångrar så att jag inte åkte och hälsade på honom innan. Min lillasyster åkte till och med buss i en timme till sjukhuset för att träffa honom innan.
Men han klarade det, trots komplikationer. Jag håller tummarna att det kommer att gå minst lika bra för din morfar.
Kram!
Alla: Tack så mkt.. Fick nyss ett sms från mamma att Moffa nu ligger inne på sjukan och att hon tagit en paus för att ligga en stund på hotellet. De har varit uppe sedan 04.45 i morse.. Fick åka tåg (hallå!!!9 till Örebro.. Ingen sjuktransport här inte..
Skicka en kommentar