Studiebesök på förlossningen?????

Och så hamnade man på förlossningen på Huddinge redan i vecka 23..
Nej, ta det lungt. Mini är i tryggt förvar i den varma livmodern fortfarande och efter idag vet vi att inget hittills stör dess tillväxt där inne.
Det var bara så att jag sedan två dagar haft lite problem med "kisseriet" och dessutom haft ont i "nedre magen". I morse pratade jag med min BM som ordnade en remiss för urinprov eftersom hon misstänkte urinvägsinfektion, vi kom också överens om att jag skulle åka in om jag skulle få mer ont eftersom odlingen skulle ta två dagar.
Så i dag på eftermiddagen tog vi ett beslut att ringa gynakuten eftersom jag verkligen hade ont, men tji fick vi för efter 22+0 ska man till förlossningen (!). Jag skakis att behöva sätta min fot där redan nu och M lika nervös han. Men nu vet vi att det tar 30 minuter dit.
Vi blev så bra mottagna och de hade lite att göra vilket nog gjorde att vi fick ett bra intryck av förlossningsmottagningen. De kollade allt som gick att kolla på mig förutom CTG för bebisen är för liten ännu. Men hjärtljuden fick vi höra och de låg på 142. Storleken på livmodern var också enligt kurvan och jag väger nu 65,8 kg (ytterligare 800 gram sedan 3/5, skolexemplar!!)
Vi fick träffa en jättetrevlig överläkare som konstaterade att min bäckenbottenuppluckring nu satt sig i området kring livmodern. Allt hänger ju ihop, det är ju bara ett stort muskelpaket.
Han ordinerade allt det jag redan har och när han fick veta att jag går på sjukgymnastik och har TENS apparat hemma sa han bara: Ta det mer lungt, processen går väldigt fort på dig och det gör sig kännande.
Man skall definitivt inte dra sig för att "spara" mildrande åtgärder som kryckor och smärtstillande tabletter som Alvedon.
Så nu gott folk blir det kryckor då det behövs och Alvedon iaf till natten eftersom jag inte tycker om att ta tabletter för Minis skull (även om läkaren bedyrade att det inte är någon risk med det)
Jag ställde en fråga som jag verkligen velat få svar på sedan dag ett av mina fogproblem (i vecka 17) och det var: "Kan en foglossning göra att man får en lättare förlossning?
Och svaret var ja , givetvis till min lycka. Foglossning är ju en hjälp inför det som skall ske, alla har det ju även om alla inte har ont.
Men som han också sa: "Vissa får lite för mycket hjälp för tidigt och det kan man ju tycka är mindre rättvist eftersom det gör ont".
Så det vi har lärt oss idag är att man kan få ont på många andra ställen än bara i ryggen och ljumskarna av foglossningsproblem. Jag på mindre trevliga ställen...
När vi skakade hand sa han: "Du och barnet mår bra och smärtan får du tyvärr stå ut med. Jag ser att du tar det bra. Men bit inte ihop för mycket utan ta den hjälp du kan få och vila när du behöver det. Stappla nu hem."
Jag fick med mig en journalkopia, den skall jag trycka upp i ansikten på läkaren på MVC nästa gång vi ses och han skall förlänga min sjukskrivning.
Nu till sängs med en livlig liten krabat och en mamma som har värk i nedre delarna....