Avresa om 30 minuter. Jag är inte så nervös som jag trodde att jag skulle vara. M har lagt två förpackningar näsdukar i sin jackficka. Jag vet att jag kommer gråta (förhoppningsvis av glädje) sådär stilla så man blir blöt om öronen. Dagen till ära har jag vattenfast mascara på mig med.
Mini har som om det var någon mening gjort sig lite extra till känna här nu på morgonen och kickat mamma lite på vänstra sidan. Jag hoppas vi får en lugn barnmorska som förklarar vad vi ser. Jag skulle inte klara en suris, mina hormoner är alldeles för "ömma".
Jag LOVAR att jag hör av mig så fort jag kommer hem. Det blir väl runt lunch!
Tack allihopa för era blåhållna tummar och lyckönskningar. Ni är för goa´. Jag vet ju att det i de flesta fallen är normalt med bebben där inne men oron finns som Kajsa skrev, det hör till.
Och till lunch idag blir det faktiskt en 200 "grammare" med ost, räksallad och stor pompa. Tack Mikael för tipset.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag tänker på er hela vägen....
KRAM
Hoppas att allting gick bra idag och jag önskar dig all lycka med ditt liv.
Jag har lagt ner min blogg för att det behövdes förtillfället.
Tar kanske upp mitt bloggande en annan gång och jag kommer att ta och sakna dina varma kommentarer.
Kram på dig!!
Skicka en kommentar